John Stenborg är för mig ganska okänd. För några år sedan passerade jag hastigt hans ateljé i samband med att jag skulle träffa en av hans konstnärsgrannar. Jag minns med intresse några av de arbeten jag såg vid det tillfället och har därför de senaste månaderna försökt nå honom för att se hans senaste arbeten. Det har varit omöjligt och nu förstår jag varför. Han har varit totalt engagerad med att färdigställa denna utställning på Konstakademien. Och detta är en stor och omfattande utställning.
Det är sällan man ser någon ta utställningsrummet så totalt i anspråk som här. Det är abstrakta målningar som med några undantag har färgerna svart, vitt och grått. På något sätt skapar målningarna och den utmärkt genomförda hängningen ett friskt ljus och det känns att han konsekvent genomfört sin idé.
I båda rummen finns ett antal tekniskt avancerade ”skulpturer” med namn som Current Polyphonic och Skulptur utan minne. Den som är placerad i det mindre rummet ger med ljus, ljud och rörelse í kombination, optiska avtryck som speglar sig runt om i rummet.
Detta är en utställning som är helt abstrakt och som jag tror konstnären inte vill ska föreställa något och jag förvånas över att jag ändå upplever en känsla av liv, skapelse och universum. Det är sällan man ser en så kompromisslös utställning som denna. Se den.
Skriv din kommentar